Uttalet blog istället för blod?

Det fetade: du är nog inne på rätt spår där! Fenomenet brukar kallas hypersvecism, och innebär en förment återställning av ett förmodat "riktigt" uttal, som råkat bli fel.

"Slog" och "drog" (verb, preteritum sing.) är exempel på exakt detsamma; jfr fsv., isl. sló och dró! I andra riktningen har vi subst. "groda", av fsv. gróa ( i vissa svenska dialekter bevarat i formen grö(a)), liksom "träd" i st. f. fsv. trä (om själva växten, icke endast materialet).

De "svaga", frikativt uttalade konsonanterna -d och -g i utljud har lätt fallit bort i flera nordiska språk, men medvetenheten om bortfallet i viss mån kvarlevt, och den som velat "tala fint" överansträngt sig för att återställa dem, även där vardera eller ingen passar. Jfr brittisk cockney, där /h/ i uddljud kan dyka upp på oväntade ställen, och saknas på andra!

I genuint hälsingemål hette det blog - blogen där normsvenskan hade blod - blodet
Urbollnässonen Arne Qvick rimmar i den utgivna versionen av sin "Rosen" från 1969 normenligt en ros röd som blod, så att du förstod... men i Qvicks spontana ursprungsidé till låttexten var nog rimmen en ros röd som blog, så att du förstog... Något annat hade låtit enbart fjantigt i bollnästal den gången.

Där har värmländskan bevarat en form som ligger närmare den fornsvenska än den riksspråkliga! På isländska heter det i obestämd form, nominativ singularis nögl, pluralis neglir; bestämd form nominativ pluralis neglirnar!

Förstog är väldigt vanligt i Västsverige också. Jag säger det t.o.m. fast jag är helt medveten om att det är fel, utom när det är extremt betonat.

I Bohuslän och delar av Västergötland är o:et dessutom vanligen kort -"förstogg".

Intressant, men jag kom att tänka på skeppet Naglfar. Är inte det ursprungliga ordet för nagel nagl? Kom att tänka på något jag läst i en bok om vikingarna så fanns det heliga järnspikar som spikades i högsätesstolpar i något vi, och det här är helt och hållet taget ur minnet, och kallades för nagla regin eller något åt det hållet. Är det något som låter bekant för dig som kan isländska?

Som kuriosa kan jag nämna några andra värmländska ord:

Dret (skit) vilket vi har gemensamt med norrbaggarna som säger drit.
Fôggel (fågel)
Glingt (halt)
Joläppel (potatis) man sa väl jordäpple i hela Sverige förr till potatis? Är väl kul att lite franska kan leva kvar i vämländskan.
Trälig (jobbig)
Stölli (galen)
Drämma (slå)
Jämt (bara) "Ja ska jämt ta en sväng om Lell-Anders å ä tebaka inna kvällinga"

Förstog är väldigt vanligt i Västsverige också. Jag säger det t.o.m. fast jag är helt medveten om att det är fel, utom när det är extremt betonat.

I genuint hälsingemål hette det blog - blogen där normsvenskan hade blod - blodet
Urbollnässonen Arne Qvick rimmar i den utgivna versionen av sin "Rosen" från 1969 normenligt en ros röd som blod, så att du förstod... men i Qvicks spontana ursprungsidé till låttexten var nog rimmen en ros röd som blog, så att du förstog... Något annat hade låtit enbart fjantigt i bollnästal den gången.