Är den akademiska friheten hotad?

Den nyss sparkade svenske Harvardprofessorn och epidemiologen Martin Kulldorff berättar om hur han som kritisk till både nedstängningspolitiken och massvaccinationsprogrammen inte bara nekades utrymme i de amerikanska medierna - utan att han och hans likasinnade dessutom attackerades och smutskastades av myndigheter och auktoriteter som förespråkade den hårdare officiella linjen:

"”De av oss som under pandemin argumenterade för en strategi som fokuserade skyddandet av äldre, som man gjorde i Sverige, blev i USA först ignorerade och sedan attackerade istället för debatterade. Bland annat kallade NIHs (National Institutes of Health) ledare, Dr. Francis Collins, oss för ”fringe epidemiologist” och krävde ett ”devastating … takedown”."

Han berättar också om hur akademiker som egentligen var kritiska till den förda politiken inte vågade säga vad de egentligen tyckte - gissningsvis för att de var rädda för olika former av repressalier och konsekvenser.

Länk till artikel

Finns det något utrymme för forskare och akademiker som "inte följer strömmen"?
Kulldorff är/var ju verksam i USA, ser det likadant ut på svenska universitet och vad händer egentligen med den professor eller forskare som börjar ifrågasätta de "vedertagna sanningarna"?

Klart det finns plats för det, men en klar majoritet av all forskning finansieras av filantropiska grupper, och det är nog de som inte är särskilt sugna att finansiera några som är kontroversiella.

Jo men det skulle jag säga.

Det finns akademiskt frihet inom akademin rent principiellt även om all forskning inte får resurser/anslag för att kunna genomföras. Ungefär 90-95 % av alla forskningsansökningar får inget stöd, jag har själv varit med om det.

Däremot när forskaren tar sin forskning och gör den till debatt och åsikter, och blir en vanlig politisk aktivist som önskar en särskild politik/samhällsutveckling, så får forskarens förstås finna sig i att bli ifrågasatt av politiken.

Greta Thunberg är till exempel en person som inte förstår skillnaden mellan vetenskaplig forskning och politisk agitation. Jag tycker faktiskt att också en del forskare inte förstås skillnaden mellan att vara forskare och att vara debattör.

Ja absolut, och det beror också på att akademin och dess människor i alltför hög grad sitter i knät på både media, statliga anslag och externa sponsorer (näringslivet t ex). I USA har den akademiska friheten levat under hot långt före den moderna woke-vågen, folk som idealiserar amerikanska universitet har inte riktig koll på i hur hög grad de också haft ett tryck på sig att säga rätt saker, undertrycka kritik mot populära myter osv.

Snarare misantropiska.

Bo Rothstein, Seniorforskare Statsvetenskapliga institutionen, har forskat om politiska institutioner, välfärd, korruption osv. Lyssnade på ett föredrag med honom för många år sedan där han förkastade den mesta forskning som korrumperad och penningstyrd.

Det är inte konstigt att forskningen är pengastyrd när staten gör allt för att skära ned bidragen så grupperna måste söka finansiering externt.

Om det är Sverige, eller Västeuropa, vi talar om så stämmer det i varje fall inte att majoriteten (merparten) av all forskning skulle "finansieras av filantropiska grupper". Hur menar du där - ideella grupper, mecenater, sponsring från näringslivet eller?

I Sverige och många andra europeiska länder är det fortfarande staten som är den dominerande aktören på att finansiera forskning, även om det ibland sker via omvägar (t ex statliga fonder, stiftelser osvch museer som i praktiken drivs av staten, statligt ägda bolag osv).

All forskning jag har varit del av har i alla fall finansierats med stiftelser och externa finansiärer. Kan mycket väl bero på vad det är för typ av forskning, såklart. Kan tänka mig att det finns områden som är lättare respektive svårare att få pengar för.

De flesta "forskare" inom humaniora är personer som babblar medströms i ett falskt narrativ. De är inte intresserade av sanningen utan de är intresserade av att få fortsatt hög lön, och upphöjd samhällsstatus utan att behöva anstränga sig.

Liknande tendenser att pengar är viktigare än sanningen kan man se inom andra område som klimat-diskussionen och covid-spektaklet.