Jag tror inte att folk var bättre på att skilja mellan de och dem förut. Det beror nog mer på att man stöter på flera texter som är skrivna av vanliga människor nuförtiden. Tänk efter själv - innan internet dök upp - hur ofta läste man vad någon skrivit? Och om man läste något som någon "vanlig" människa skrivit så var det i tidningar som redigerar texterna. Det enda fall jag kan komma på när man såg hur folk skrev skulle väl vara när någons katt var borta och och de satte upp en lapp i konsum.
I min lilla de/dem-skola brukar jag be folk som är osäkra vad de ska skriva att byta ut ordet "de" mot "jag" och "dem" mot ordet "mig". Det brukar lösa allt. Då hör man om inte annat hur fel det ena alternativet låter.
Alltså:
De är lika med
Jag
Dem är lika med
Mig
Om man nu säger en mening högt för sig själv kanske det låter ungefär så här:
Dom matade dom i parken.
Testa då med orden "jag" och "mig" i denna mening och byt sedan ut "jag" mot "de" och "mig" mot "dem" så är det klart.
Vilken av dessa fyra meningar låter bäst?
Jag matade jag i parken.
Mig matade mig i parken.
Mig matade jag i parken.
Jag matade mig i parken.
Det var ju förstås den sista meningen som lät bäst. Ok, och om du vet det så vet du också att ordet "jag" byts ut till "de" och ordet "mig" byts ut till ordet "dem".
Alltså: De matade dem i parken.
Klart som korvspad för er, mig och dem!