Citat:
Ursprungligen postat av Motvillig 1.1
Det var Arvid Lindmans hogerregering som inforde allman rostratt i Sverige.
Ja, det är ett ofta förbisett faktum. Konservativa är generellt inte emot demokrati, men vanligen för att den införs stegvis och försiktigt så att inte samhället rämnar när ovana folkhopar får för sig att omdana allt på en gång.
Citat:
De brister som papekades ar ju tydliga idag da en majoritet av svenskarna lever i hushall som ar till en betydande del beroende av skattepengar for sin forsorjning. Politikerna koper de improduktivas roster med de produktivas pengar. Det vore bra att justera maktinnehavet nagot sa att framst de som bidrar till systemet far vara med och bestamma over det. Politiskt ar det dock helt omojligt sa det ar knappast meningsfullt att driva fragan.
Just detta är förmodligen en avgörande fråga för inte bara Sveriges, utan även västerlandets överlevnad. Det måste även politiskt löna sig att vara produktiv. Som så ofta heter svaret maktbalans. I min tappning skulle det kunna få sitt praktiska uttryck i en tvåkammarriksdag, där andrakammaren väljs som nu, men där en första kammare väljs med hela Sverige som en valkrets, enbart personval råder och man kvalificerar rösträtten, t ex till ålder, medborgarskapsårsminimum och skattekraft. Fullgjord militärtjänst är ju dessvärre inte aktuellt numera, men hade varit bra för män.
Citat:
Vidare, forslag pa forandringar maste varderas mot nulaget sa det gar alldeles utmarkt att vara emot nagot och vid ett senare tillfalle forsvara samma sak utan att nagonsin vara annat an god konservativ. Ta monarkin till hypotetiskt exempel. Om det lyckas republikanerna att avskaffa monarkin och bara byta ut statschefen mot en president med samma befogenheter sa har jag ytterligt svart att tanka mig att verka for att aterinfora den.
Detta är en svår fråga, som jag inte riktigt vet hur jag skall hantera. Om ett land och ett folk, som det svenska exemplet, avskaffar monarkin - är jag då beredd att anstränga mig alls för att förbättra det landet då? Jag är osäker på om ett sådant land och folk är värt min ansträngning. Kanske jag bara emigrerar.
Citat:
Det finns nog olika svar pa den fragan men sjalv ar jag generellt positv till demokrati i lagom matt. I lander dar den inte finns bor den inforas stegvis nar forutsattningarna sa medger. Inte mycket poang med att inkludera outbildade analfabeter och darhushjon.
Jag är övertygad demokrat, men man måste betänka att en avgörande förutsättning för demokratins framväxt har varit att det rått en grundläggande nationell sammanhållning inom landet, så att medborgarna har känt att man haft något gemensamt. I länder som saknat detta har vanligtvis demokratin haft föga framgång. man skall alltså inte tro att man kan införa demokrati och tro att allt annat kommer sedan, utan demokrati skall man nog se som ett kvitto på att samhället uppfyllt förutsättningarna på ett bra sätt.