Citat:
Ursprungligen postat av
Kokoluring
Har läst lite i Söderbaum, då han målar upp den moderna konsevatismen. Det är att falla tillbaka på sina seder, sin familjs kulturyttringar osv. Gillar ni rent faktiskt detta, i er egen situation? Själv har jag bara känt mig vilsen, inte minst de sista decennierna där jag lever med människor som tycks passa in i en högborgerlig kulturvänsterbakgrund. Jag kände mig utanför som humanistiskt intresserad i betongförort, men nu bland människor som delar mitt intresse känner jag mig ännu mer utanför eftersom jag inte har det i bakgrunden, och dessutom har ett knegarjobb, låt vara white collar, framgångsrik enligt den måttstock barndomen dikterade.
Måste man vara en gynnad person med en personlighet som stämmer med den gynnade bakgrunden för att vara konservativ?
Behövde man det så hade konservatismen varit utdöd. Livsåskådningen är mer än applicerbar till alla stadier i en människas liv, oavsett plånbok eller status
