Citat:
Ursprungligen postat av
Malvaktsfantomen
Är inte riktigt med på din kopplingen.
Det jag spekulerar i är att stress, via kortisol, kan hämma utsöndringen av melatonin vilket i sin tur kan orsaka svårigheter att sova. Man blir inte sömnig.
Om jag dricker mycket vatten under dagen och som en följd kissar 10 gånger på natten, och nästa dag dricker lika mycket vatten men inte kissar en enda gång på den natten. Vad säger det om mitt kissfördröjningshormon?
Vad som är hönan och ägget är nog egentligen inte meningsfullt. Visst, hormoner kan leda till sömnstörningar. Sedan tror jag inte det är så enkelt att det beror på stress. Det kan likagärna leda till stress.
Man föreslår något som förstärker sömnhormonerna som behandling. Kanske kan funka, vet inte. Men i Sverige tror man ju inte på störningen. Annars använder man bl a Valdoxan.
Iallafall hjälper det inte med KBT som innehåller reduktion av stress eller god sömnhygien. Detta hjälper på insomni. Som troligen är mycket mer stressrelaterad.
Att det skulle vara genetiskt är nog en vettigare förklaring. Det finns en förklaring många använder för att trösta sig, att vi som lätt är vakna på nätterna var till för att skydda människorna om natten. Är det skapat från evolutionen lär vi inte kunna ändra det i en handvändning. Det som tyder på att det kanske är sant är att de som har detta ofta beskriver att de blir klarvakna av mörker och mot alla råd kan sova med TV:n på och folk som pratar (fejkad dag).
Om du har en temp som följer normala människors temp om dagen, och är dagkissare, så kanske du inte lider av en cirkadisk störning, men det finns ju fler saker som kan tyda på det.