Vilka svenska städer känns störst?

Helsingborg känns stort, mest på grund av de pampiga byggnaderna i centrum. När man kommer ut från tågstationen och promenerar längst hamnen så kan det ju definitivt kännas som om man är i någon huvudstad.

Göteborg känns väldigt litet. Centrala områden som Slottsskogen ligger ju precis bredvid helt vanliga bostadsområden. Från Avenyn kan man promenera till sin villa i Örgryte. I Stockholm MÅSTE man åka kollektivt/bil från centrum till sin villa.

Linköping har också ett förvånansvärt litet centrum och staden känns mindre än vad den är. Norrköping har betydligt mer storstadskänsla.

Tycker att svaren i tråden pekar mot samma fenomen - De städerna som känns stora eller större än vad deras befolkningsmängd motiverar är de som i huvudsak byggdes före mellankrigstiden. Helsingborg, Karlskrona, Norrköping och Sundsvall hamnar högt här delvis av detta skäl och för att de faktiskt var ett par av Sveriges största städer omkring 1850-1920. Det finns fortfarande gott om monumentalbyggnader kvar som visar på hur rik respektive stad en gång i tiden var, och det var också en tidsepok när det byggdes ganska många monumentala civila byggnader som gymnasieskolor, bankpalats och vattentorn och inte bara kyrkor och slott. Universitetsstäder utan någon äldre förhistoria av universitetsliv som Linköping och Umeå hamnar helt enkelt i bakvattnet här. Universitetsutbyggnaderna har varit beroende av statliga anslag och i kombination med modernistisk stads- och samhällsplanering har alla utbyggnaderna hamnat etappvis relativt långt från äldre bostadsområden och från den gamla stadskärnan och ser lika genomsnittligt trista ut. Att Linköping numer är större än Norrköping spelar liksom ingen roll om en hög andel av linköpingsborna bil- eller busspendlar till jobbet utan att passera stadskärnan samtidigt som studenterna bor och verkar långt utanför stan utan att vara del av stadslivet på vardagarna.

Norrköping känns stort. Kanske för att folket här känns små...

Här kommer facit.

1. Stockholm
2. Malmö
3. Göteborg
4. Helsingborg
5. Norrköping
6. Örebro

Resten behöver inte nämnas.

Sent inlägg i tråden och konstigt att jag missat den, då det faktiskt hur konstigt det än låter är ett intresse som intresserar mig.
Tack vare jobbet har jag varit mycket i de flesta "städer" i Sverige och menar därför att jag har facit. Kriterierna jag sätter upp är att jag låtsas som att jag inte har en aning om befolkning samt vad upplevelsen är om jag besöker som en turist (alltså inte att jag åker runt och kollar på förorter).
Utan kunskap om befolkning (som jag har) skulle jag gissa att befolkningen är:


1. Stockholm 1.000.000
2. Malmö 550.000
3. Göteborg 450.000
4. Helsingborg 250.000
5. Norrköping 200.000

De under känns jämnstora ungefär med ca 100-150.000 invånare
6. Uppsala
7. Örebro
8. Västerås
9. Linköping
10. Sundsvall

Jönköping många skriver om håller jag inte alls med om. Förvisso finns det en vissa internationell känsla med gatumusikanter mm men bristen på pampiga hus och låga byggnader gör att det känns som en stor småstad.

De tre städer i Sverige som känns ganska mycket större än sin storlek är Malmö, Helsingborg och Norrköping. De tre städer som känns tydligast mindre än vad de är är: Göteborg, Uppsala och Linköping.

Jag var nyligen i Halmstad och förvånades lite över hur stor staden kändes. Särskilt med tanke på att Per Gessle refererar till den som en småstad. Det jag tror påverkade min upplevelse var att man har ordentliga stadskvarter på båda sidor om Nissan. I en regelrätt småstad ligger de där typiska svenska 40-50-tals lamellhusen bara ett kvarter från stora torget medan man i Halmstad måste ta sig lite längre ut från stadskärnan innan man ser något liknande. Att infarten till stan (Laholmsvägen) är dubbelfilig ända in i centrum gör säkert sitt till också.

Jag skulle spontant säga att Gävle känns större än Linköping.

Linköping förlorar väl dock i en sådan här jämförelse inte bara på ett relativt anspråkslöst centrum utan även på en avlång form som gör att många upplever att de passerar förbi staden väldigt snabbt. (Detta medan Jönköping vinner på sin avlånga form då det är lätt att ta in hela staden när man närmar sig på E4:an norrifrån.)

Halmstad:
Om man kommer traskandes längs Laholmsvägen så passerar man först viadukten, sedan de pampiga husen vid Östra Förstaden, man svänger in vid Nissan mot Österskans och fortsätter in mot stan längs Brogatan.
Ganska snabbt får man upplevelsen att man befinner sig i en gigantisk stad, fastän det inte alls är så. Halmstad placerar sig på plats nr. 17 bland Sveriges största städer.

Karlskrona:
Någon nämnde Karlskrona här i tråden och jag håller fullständigt med. Denna lilla byhåla känns gigantisk när man står på Stortorget vid Trefaldighetskyrkan.