Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Då är du aningen bakom flötet minst sagt.

Till övriga i tråden undrar jag hur man kommer runt en icke existerande Engström i Björkmans vittnesmål. Björkman som är det vittne som stod närmast, riktad mot platsen iakttagande skeendet med stirrande blick. Hur skulle han inte kunna märka av en Engström som enligt egen utsago var på plats och gjorde väsen av sig?

Björkmans observation av människor/händelser som förekommer på plats efter att skytten försvunnit ur synhåll: "En Taxi svänger upp och så kommer det folk springande ... från andra sidan ...

Han säger sedan att fru Palme stod i knästående, bredvid å sen skrek hon någonting, och sen tittade hon inåt Tunnelgatan och sen tror jag att hon tittade på mig också.
https://youtu.be/h54z5Oslp4M?t=574

Du får inte mer rätt för att du försöker förminska mig med smädelser.

Vill du inte lära dig nya saker, är det din huvudvärk.

Ska inte svara på dina funderingar och hypoteser.

Du vågar inte blir utmanad och testa din hypotes.

Endast gå den bekräftad .

Adjö

Packetipiketen, jag gillar ju dig och hur du har revitaliserat den här tråden sen du dök upp. Med det sagt så har jag aldrig förstått helt och hållet vad du försöker säga men jag förstår att du typ är en savant av något slag som med största sannolikhet pratar över mitt förstånd. Vad jag förstått från dina monologer är att mordet inträffade tidigare än den officiella tidpunkten, och jag håller med. Sen spelar ju vi i samma lag när vi är övertygade om att en konspiration ägt rum (d v s fler än en inblandad). Jag vill bara lägga till en sak, jag är varken "bliven" åt ett eller annat hål, inte åt något väderstreck. Det slog mig t ex så sent som igår när jag med ett öra lyssnade på partiledardebatten och med det andra, samt båda ögonen, tittade på fotbollshöjdpunkter. Att livet är för kort att slänga bort på på skit som aldrig kommer att få en lösning. Sverige kommer fortsatt att falla sönder snabbare än något västerländskt dito de senaste dryga 30 åren och det finns ingenting jag kan göra åt det även om jag vore en katt med nio liv. Något svar på Palmemordet kommer ingen någonsin få eftersom det var beslutat redan innan det ägde rum. Ungefär som när Ramses II sa att "nu är det skrivet och så ska det bli". "So shall it be written, so shall it be done". Tror inget annat att det finns psykopater i samhället som verkligen tror att det har minst lika mycket makt som en egypysik farao.

Nu har jag babbalt nog och det jag egentligen försöker säga är att jag borde ha lämnat den här tråden och hela händelsen när jag en gång skrev det, just i den här tråden. Sen kommer den mänskliga fåfängan fram och man nappar på ett bete som den idioten man är (märk här att jag benämner mig själv som idiot, inte bara er andra). Fåfängan lockas fram som av en narr typ som Wamba i Ivanhoe. Så när Ivanhoe säger till Wamba "begone you knave". Så vad han egentligen kritiserar är sig själv, vilket jag också gör. Samt att det senare är Wamba som säger "Pax Vobiscum". Dit kommer Sverige aldrig komma.

Möjligtvis kommer jag skriva i den här tråden igen men om jag ska ta mitt eget råd, även från tidigare, så borde jag inte göra det. Man borde försöka leva livet och lära sig av misstagen man har begått. Även om man aktivt inte försöker bli klokare så kan man åtminstone se till att man inte blir dummare. Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framåt. "Life can only be understood in reverse, but must be lived forwards". "Don't ask what you can do for your country, ask what the country can do for you", och allt det där jävligt intelligenta samt det som går att finna i kinesiska lyckokakor.

Jag avslutar med det som med största sannolikheten är rätt åsikt och teori. Olof Palme sköts av en polisman från VD1, en av ett par tänkbara GM rent operativt, som sedan försvann ner i underjorden. Frågan som kvarstår, är GM den viktigaste att ta reda på eller personerna som planerat och utfört gärningen? Jag skiter i vilket som, "fuck it". Livet är för kort.

Ett tilägg. Anders Björkman (AB) är en central person i hela händelsen. Faktum är att kan ha betraktats av andra som hela fyra olika personer. Fauzzis man i blå jacka, en livvakt, Dekorimannen och mannen som LP först pekar ut. Han är på exakt alla platser i rätt tid så att han kan betraktas i alla dessa fyra former, och det kan kronoligiskt stämma. Sanningen är dock förmodligen att han inte är något av dem utan endast ett fyllo som t o m hans egna arbetskollegor skiter i. Han är inte ens femte hjulet utan en person med även lägre social status än så. Men sådana personer är livsfarliga i händelser som detta och hur de kan missuppfattas. Har någon någonsin de senaste dryga 30 åren hört någonting från Anders Björkman? För att göra en historia kort. Skulle du, som nykter, tro på dig själv efter några öl och några nubbar om du var nykter? Jag skulle inte göra det, men AB är en helig ko, själv klädd i en blå jacka och mobbad av sina arbetskollegor.

Vad jag pysslar med här är egentligen inget konstigt, utan det handlar om en "postmortem" på hela det här debaclet. Utredningen är som bekant nedlagd och död, och då kan man sätta skalpellen i utredningsmaterialet i takt med att det görs tillgängligt.

Till skillnad från dig tror jag inte att några större sensationer döljer sig bakom maskningar eller ligger förborgade i arkiven, utan det vi kan hoppas på är lite mer detaljer som hjälper till med att fylla i vissa luckor.

Det som redan släppts räcker trots allt en bra bit, och efter en ordentlig genomtröskning av alltihop under det gångna vinterhalvåret så kliar jag mig i huvudet och försöker bilda mig en uppfattning om huruvida det finns tillräckligt med information i materialet för att knäcka fallet och plocka fram en lösning.

På ett plan blir den frågan en semantisk brottning kring vad man egentligen ska mena med "lösning". Å ena sidan kan man då säkert säga, att Palmemordet aldrig kommer att bli "uppklarat" i juridisk mening, men å andra sidan finns det ändå så pass mycket information i materialet att man med lite analytisk skärpa åtminstone kan få en klar bild av vad som hänt och dra hyfsat långtgående slutsatser av det.

Om det sedan duger till att kallas "lösning" kan man kanske tvista om, men som jag ser saken kan vi i alla fall uppnå något som kan kallas för "sannolik lösning". Det vi ägnar oss åt här är ju historieforskning och inte något polisiärt utredningsarbete i syfte att lagföra någon. Då hör det till sakens natur, att historien inte är åtkomlig annat än genom den dokumentation som finns och den är naturligtvis aldrig fullständig utan lämnar luckor. I de luckorna ligger alltid en viss osäkerhet, och konsten blir då att medelst kompetent analys försöka minimera den osäkerheten så långt det går.

Det om det allmänna. Nu till det specifika. Du säger att en polisman vid VD1 skjutit Olof Palme. Det vet du naturligtvis inte säkert, men mot bakgrund av vad du känner till om fallet – och det är ju ändå en hel del efter alla år – så tycker du rent intuitivt att den hypotesen är den mest rimliga. Så långt är allt fint, men det är en sak att ha en egen subjektiv intuition och en helt annan att leda något i bevis eller åtminstone anföra tillräckligt med indicier för att göra det sannolikt i objektiv mening.

Det är i den här andra delen som jag menar att du haltar betänkligt. Om man ska hävda att den och den högerextreme polismannen skjutit Olof Palme så måste man kunna göra det troligt genom att anföra bevisning. Framför allt måste polisen ifråga placeras in i ett scenario och ett händelseförlopp som stämmer överens med de vittnesiakttagelser och annan bevisning som finns förhanden.

Då påstår du att "det finns inget mötesscenario", vilket är ett falskt påstående. I själva verket är mötesscenariot ett av de bäst belagda förhållandena i Palmemordet. Om man inte accepterar ett mötesscenario och tar det till utgångspunkt för sina egna teorier så håller man kort sagt på med rena fantasier. Just därför kände jag att jag måste säga till på skarpen om den saken.

En teori som inte innehåller något mötesscenario är kort sagt inte vederhäftig och saknar trovärdighet. Som sådan utgör den ett slöseri med tid. Det är väldigt många i palmeriet som slösar bort väldigt mycket tid och energi på att gaffla om sådant, det behöver man inte gå längre än till tråden om Skandiamannen för att bekräfta.

Dels finns överhuvudtaget ingen ensam gärningsmannateori som fungerar, men dessutom finns heller ingen konspirationsteori som fungerar såvida den inte innehåller ett mötesscenario. Det är där skon klämmer med de idéer du givit uttryck för här på sistone. Det är i princip inget fel med att sy ihop en modell där någon högerextrem polis skjutit Palme, men då måste man få in den polismannen i ett förlopp med ett mötesscenario därnere på Sveavägen vid mordplatsen.

När man ska göra det – och det har jag skissat en hel del på – så stöter man på problem. För om man tänker sig att någon "högerpolis" typ Östling, Åkebring eller Piltz skulle vara gärningsman så får man oerhört stora svårigheter att förklara hur de kommer in i bilden med ett mötesscenario. Vem av dem är det som Olof Palme känner och stannar och pratar med mitt i mörka vinternatten? Det säger sig självt att Olof Palme inte stannar och pratar med någon Östling, Åkebring eller någon annan piketpolis för den delen. Inte heller skulle Lisbeth Palme tiga om en sådan sak ifall de blivit stoppade av en polis.

Den tidiga modellskiss jag nämnde, och där biobesöket var ett "spel för gallerierna" och där paret Palme skulle hämtas upp av livvakter vid Dekorima, den har i alla fall en förklaring av varför de skulle stanna där och prata med någon som de känner – eller åtminstone känner igen. En livvakt hör ju till den kategorin.

Men även här måste man då förklara hur någon "högerpolis" i så fall fått nys om planen och hur denne skulle ha prickat det mötet med livvakterna och lyckats kliva in och skjuta Palme mitt framför ögonen på de livvakterna. Och varför skulle Lisbeth Palme tiga om en sådan sak? Det funkar naturligtvis inte i praktiken, utan modellen fick som sagt läggas på hyllan ganska omgående.

Samma slutsats gäller alla sådana här modeller med "högerpoliser", som enligt min uppfattning inte går att få att fungera när man ska föra ner dem på Sveavägen.

När det gäller motivbilden har du också anfört att mordet skulle ha utförts i syfte att hindra Olof Palme från att resa till Moskva som planerat och där "sälja ut landet". Den här storyn verkar vara väl förankrad i palmeriet, men däremot är den knappast verklighetsförankrad.

Utrikespolitik fungerar inte på det sättet. Olof Palme var ingen envåldshärskare som kunde bestämma själv om rikets relationer till främmande stormakt, utan sådant bestäms av riksdagens utrikesnämnd i samförstånd över blockgränsen. I utrikesnämnden satt på den tiden fyra av fem riksdagspartier, det var enbart VPK som inte fick sitta med därför att de var kommunister och inte ansågs pålitliga.

Hela idén om att Olof Palme egenhändigt skulle kunna "sälja ut landet" till Sovjet är grundlös. I värsta fall skulle han kunna överlämna vissa militära hemligheter till främmande makt, men i så fall måste han ju ha med sig dessa i bagaget på resan dit, vilket i sig är fullständigt orimligt.

Spioneri och landsförräderi går inte till på det viset, och det finns heller inget som tyder på att Olof Palme var spion och landsförrädare i sovjetmaktens tjänst. Att någon grupp av "högerpoliser" skulle ha mördat Palme av den anledningen är enligt min uppfattning rent nonsens. Dels måste de i så fall vara utrikespolitiska idioter i bästa palmeristklass, men dessutom måste de vara inrikespolitiska idioter eftersom inget haft digrare konsekvenser för den inrikes högeroppositionen än just Palmemordet.

De enda som "tjänat på" Palmemordet, det är vänstern. Att utredningen inte lades ner när Christer Pettersson frikänts beror på att den utgjorde ett utmärkt instrument mot den inhemska högern, vilken sossarna på så vis kunde eliminera. Sedan dess har det inte funnits någon egentlig höger i Sverige utan enbart en vänster. Följden har blivit att landet totalförstörts, vilket du själv mycket riktigt konstaterar.

Tack vare Palmemordet kunde sossarna skicka in sin egen torped Carl Lidbom för att sätta spakar på ryggen på Säpo så att sossarna till slut kunde kontrollera även den firman. Med andra ord använde man Palmemordet mot Säpo på samma sätt som man använt spionaffären Stig Wennerström mot den militära säkerhetstjänsten på 1960-talet. Där tog ju sossarna över 1965 och installerade sossetorpeden Birger Elmér som chef för hela tjänsten. Efter Palmemordet gjorde man samma sak med Säpo.

Det är det här som Palmemordet handlar om på det inrikespolitiska planet. På det utrikespolitiska planet finns det så pass många dimensioner att det är svårt att med säkerhet säga vilken av dem som varit avgörande. Sveriges relationer till Sovjet och USA står naturligtvis högt upp på listan men tronar inte i ensamt majestät.

Om jag skulle peka på något specifikt så är det väl snarast EU-medlemskapet (eller EG på den tiden), som Olof Palme var motståndare till men som Ingvar Carlsson sedan drev igenom. På samma sätt som Lyndon Johnson efter Kennedys död så dröjde det till efter nästa val innan den stora reformagendan lanserades på allvar.

När det gäller Ingvar Carlsson så sade han dessutom helt öppet, att hans uppdrag var slutfört när han lyckats få in Sverige i EU – och då avgick han som partiledare, med den motiveringen. Det finns all anledning att misstänka att Carlsson drev den här agendan på uppdrag. Han var ju redan påläggskalv och en av "Erlanders pojkar" när han for till USA som utbytesstudent vid Northwestern University. Att han då blivit kontaktad av CIA kan man ta för givet, och misstanken finns att han rekryterats och sedan drivit deras agenda när man väl flyttat fram honom till förarsätet här på hemmaplan.

Gör man en analys på temat "cui bono" så blir resultatet obevekligen att globalistvänstern med CIA i spetsen ligger bakom mordet på Olof Palme. Den motivbilden går dessutom fint att få ihop med skeendet nere på Sveavägen. Men som jag tidigare påpekat så är den motivbilden idag varken skarp nog eller unik nog för att riktigt duga som lösning. Vi är inte där ännu utan idag kan vi kanske kalla den motivbilden för en "avancerad arbetshypotes" som ganska mycket talar för.

Samtidigt måste man hålla i minnet, att det även finns andra sådana arbetshypoteser som fungerar på Sveavägen och som har en del företräden. Någon entydig bild finns alltså inte ännu, men i takt med att "obduktionen" av utredningen fortskrider så hoppas och tror jag att vi ska kunna vaska fram en sådan. Det är därför jag tycker det är meningsfullt att hålla på med det här.

Man behöver inte vara kontaktbar för att säga "han hade blå jacka".

Det sa hon heller inte där och då. Till vem skulle hon sagt det och när?

Visst är det väl så att den ende som påstår sig ha hört det är Engström.

Hör du här i återgivningen av vittnesmålet från Lisbeth någon klart urskiljbar beskrivning av minsta kontakt med Engström, hör du ens någon diffus sådan? https://www.youtube.com/watch?v=v82svuDs5Es

Så hur ser din svart på vitt gärningsbeskrivning med Stig Engström i rollen som gärningsman ut?
Var försiktig,det är möjligt jag kan vara på humör att plocka sönder den bit för bit..så slarva inte.

Aha, du besvarar inte min fråga utan spelar arbetsgivare och menar att jag oavlönat skall presentera en gärningsbeskrivning.

Hyfsa nu till dig och kommentera frågan ovan.

Det du fullständigt missar är att i stort sett allt som inträffade på mordplatsen efter skotten lyser med sin frånvaro i fru Palmes förhör. Förutom signalementet på gärningsmannen och flyktväg som fru Palme uppgav är vi beroende på vad andra vittnen framförde om hennes agerande, samt vad Rimborn och sköterskorna på Sabbatsberg beskrivit om hennes tillstånd. Och då framträder en annan bild än den du försöker förmedla, som dessutom är illa underbyggd.

Lisbet pekar ut både flyktväg och signalement åt Engström som överenstämmer med både Björkmans och Jeppssons initiala uppgifter, framförallt den blåa täckkjackan. Därutöver observerar hon Jeppsson stirrandes innifrån Tunnelgatan och beskriver honom korrekt. Likaså gör Engström det därefter när Jeppsson förflyttat sig längre in på Tunnelgatan och ställt sig mot kulturhusets vägg.

Fru Palme var inte okontaktbar, hon var skärrad, upprörd, chockad och ledsen förstås. Hon ville helt enkelt få saker och ting att hända. Och där kommer Söderström in. Då han anlände fick han helt enkelt ingenting gjort. Det medförde att hon svor åt honom, försökte stoppa bilar, bankade på polisbilen m.m. Hon fick ju till och med skrika ut vem hon var, samt offrets identitet. Det var Söderströms passivitet som gjorde att det tog. lång tid innan offrets identitet kablades ut. Ej heller vidtog han några organisatoriska åtgärder när piketerna anlände. Andra vittnen har kommit med liknande beskrivningar av Lisbet oxh Söderström.

På Sabbatsberg beskrev både Rimborn och sköterskorna Lisbet som väldigt uppriven och ledsen, men de var överens om att hon var i stånd att förmedla sina upplevelser och iaktagelser på ett konkret sätt. Detta var då ca. 30 minuter efter det inträffade. Det här stärker Engströms version av naturliga skäl.

I Anna Hages allra första förhör på mordnatten nämner hon "ynglingen" som redan var framme vid Olof Palme och 'joxade" med honom när hon anlände. Ynglingen har tydligen även han fått flyktvägen utpekad av fru Palme enligt egen utsago i tråden.

Angående Björkman så tar han sin tillflykt i den närliggande porten efter skotten och är på väg att lämna platsen innan polis Lena Löhr får tag i honom. Han har därmed knappast studerat vilka som var på platsen närmare. Däremot får Engström i ett av sina förhör se bilder på andra vitrnen. Oxh det är här det blir intressant. Engström igenkänner Björkman! Björkman lämnar mordplatsen efter förhöret på plats med Löhr och åker hem direkt. Det här rör sig om minuter efter mordet.

Slutligen. Eftersom Björkman inte överhudtaget figurerade i media efter mordet kan Engström tidigast fått kännedom om Björkmans utseende vid första rättegången mot Christer Pettersson.

Med allt i beaktande så är det helt enkelt så att Stig Engström var varandes på platsen såsom han uppger. Uppgifterna innehåller allt för mycket detaljer som inte kunnat kommit ifrån media, samt kännedom om detaljer som gärningsmannen omöjligtvis kunnat observerat, även om denne återvände till mordplatsen i enlighet med ditt scenario.

Oaktat alla andra frågor om Engströms göranden och låtanden så håller jag med om att det här med att han känner igen Björkman till utseendet (vid polisens fotovisning) är intressant. Det blir inte mindre intressant av att Engström ändå inte känner igen Björkman till beteendet.

Helt uppenbart har Engström fått klart för sig att det är Björkman som är "riksfyllot", för han beskriver honom som en tjoande och tjimmande "Tompa-Jan". Det måste rimligtvis handla om sångartisten Tompa Jahn, som på 1980-talet verkade som allsångsledare med lite fyllevinkel på uppträdandet.

https://www.youtube.com/watch?v=z3QXEK0ke58

På YouTube finns det ett klipp med Tompa Jahn i en tv-utsändning från 1982 (se länken). Det ger en fingervisning om vad för slags typ och vilket slags beteende Engström haft i åtanke när han beskriver Björkman på mordplatsen. Problemet är förstås, att det inte alls stämmer med Björkmans faktiska personlighet och beteende, som var försynt respektive tystlåtet.

Just på grund av Engströms totalt missvisande beskrivning av Björkmans beteende menar jag att man nog ändå måste ifrågasätta om han verkligen sett en livs levande Björkman på mordplatsen. Möjligheten finns ju att Engström kan ha sett Björkman på bild redan innan mordet – eller åtminstone innan förhöret med fotovisningen.

Jag har många gånger föreslagit att Engström varit någon slags funktionär vid attentatet mot Olof Palme, men utan att för den skull själv vara medveten om vad som skulle hända. Efter att ha prövat många olika modeller har jag fastnat för en som innebär att mordet sker i nära anslutning till ett av kontraspionaget planerat tillslag vid (det som blev) mordplatsen.

Enligt den här modellen äger mordet rum 23.19, vilket är en minut innan det planerade tillslaget (23.20) och som därför överrumplar alla som ska medverka vid tillslaget. Då har jag föreslagit att Engström är en av de medverkande, jämte Björkman och Jeppsson. Medverkan handlar emellertid inte om att hjälpa till vid tillslaget, annat än finnas närvarande på platsen och bevittna det.

Om man tänker sig ett tillslag som ska ske vid ett överlämnande av hemliga handlingar från en kurir från främmande makt till den svenske spion som ska haffas, ja då lär ett sådant överlämnande ske på en undanskymd och relativt folktom plats. För att överhuvudtaget kunna dokumentera något sådant måste man därför haffa mottagaren på bar gärning, med handlingarna på sig. Därtill kan man kanske rigga kameror som fotograferar eller filmar överräckandet. Men vid en rättegång för spioneri vill man gärna ha vittnen, vilket är en bristvara på sådana undanskymda platser.

För att avhjälpa den bristen kunde man då tänka sig, att kontraspionaget planterar egna vittnen. Sådana vittnen måste då ha en karaktär av "slumpmässigt förbipasserande" medan de i själva verket beordrats dit till den och den platsen vid det och det exakta klockslaget. Utöver att infinna sig i tid är deras enda uppgift då att bevittna skeendet för att sedan kunna vittna om det i domstol. Vi talar då om att bevittna tillslaget. Inget av de här planterade vittnena vet något om något attentat.

När attentatet sedan inträffar så ligger det alltså en minut tidigare än tillslaget. Då leder det till stor förvirring bland dessa planterade vittnen. Dels hade ingen av dem tänkt sig att de skulle bevittna ett mord, men dessutom inträffar händelsen en minut tidigare än planerat. Det leder till ytterligare förvirring rörande klockslaget, där dessa planterade vittnen börjar oroa sig för att ha "kommit för sent till jobbet".

I Engströms fall är tidsfaktorn helt uppenbart viktig, och han försöker genomgående placera sig själv på mordplatsen tidigare än han faktiskt kommer dit. När det gäller Björkman så är tidsfaktorn måhända inte lika uppenbar, men när man synar hans redogörelser för hur länge han befann sig på platsen innan skotten så framgår att han manipulerat dem för att få det att framstå som att han varit där längre än han faktiskt varit. Även Jeppsson verkar försöka förlänga sin vistelse i korsningen bakom barackerna för att på så vis ge intrycket att han kommit dit något tidigare än han faktiskt gjort. Alla tre har alltså en gemensam nämnare i att de töjer på tiden.

Vidare har alla tre en gemensam nämnare i att de uppvisar ett avvikande beteende. Engström avviker från mordplatsen i en språngmarsch bort till Luntmakargatan, under svepskäl att han ska springa ikapp piketpoliserna. I själva verket tycker i alla fall jag att det verkar som att han behöver kolla läget bakom barackerna. Men vad ska han dit och göra om inte för att se efter var Jeppsson håller hus?

Engström placerar sig själv på mordplatsen genom att påstå att han från mordplatsen sett Jeppsson borta vid "kulturhuset" på Luntmakargatan. Men noggrann förloppsanalys visar att Engström inte kommit fram till mordplatsen i tid för att göra den iakttagelsen. Det verkar som att han förväntat sig se Jeppsson stå där, men att han sedan blivit överraskad av att Jeppsson inte finns på plats. Med andra ord springer han in mot Luntmakargatan just därför att Jeppsson INTE finns där han skulle finnas. Engström behöver då kolla vart Jeppsson tagit vägen. Så ser min tankegång ut kring den frågan.

Tids- och förloppsanalysen visar att Engström fortfarande befann sig inne på Skandia när skotten avfyrades, och att han inte kom ner till mordplatsen förrän efter det att Jeppsson stuckit iväg uppför trapporna. På de premisserna finns det bara en möjlighet för Engström att iaktta en livs levande Jeppsson, och det är från det egna kontorsfönstret innan Engström går ner och stämplar ut. Jag tycker det ser ut som att Engström kollar att Jeppsson "anlänt till sin post" och när han bekräftat det så går han ner och stämplar ut, sedan vidare ner till mordplatsen för att komma fram dit vid den tänkta tillslagstiden 23.20.

Vad det här säger mig, det är att Engström håller i den här delen av tillslagsoperationen som avser de "planterade vittnena". Han kollar att Jeppsson kommit till jobbet i tid, men han ser även noga till att själv komma till jobbet i tid. I sådana här sammanhang så handlar det inte bara om minutprecision utan ofta om sekundprecision, det är därför som Engström håller på och kollar sitt armbandsur.

Då återstår frågan om Engström och Björkman. Rent intuitivt tänker man, att någon som likt Björkman varit på firmafest kanske inte kan vara ett planterat vittne. Men då tror jag att man misstar sig. Det viktiga för Björkman är att se till att inte dricka för mycket efter ett visst klockslag, så att han nyktrar till ganska hyfsat till den planerade tillslagstiden.

Tittar man på hur mycket Björkman uppger sig ha druckit så hamnar man vid en ungefärlig blodalkoholhalt kring 0,5 promille vid tiden för mordet. Det är inte mer än att man på den tiden kunde köra bil på den nivån. Björkman är troligtvis trött och börjar bli lite bakis, men påtagligt berusad är han absolut inte vid tiden för mordet. Däremot blir han förstås chockad och förvirrad, och precis som Engström och Jeppsson så försöker även Björkman att avvika från brottsplatsen utan att ens ge sig tillkänna för polisen. Han vill inte vara där och han "vill inte bli inblandad".

Är det då rimligt att ett gäng festprissar som Björkmans gäng skulle kunna innehålla ett planterat vittne? Om det på förhand bestämt att de skulle förfesta på restaurangen för att sedan gå vidare till Kåren så betyder det att alla rimliga vägar dit går förbi mordplatsen – vare sig de går via Kungsgatan eller via trapporna ner på Tunnelgatan. Det enda som Björkman behöver ha kontroll på, det är tiden. Han får absolut inte komma för sent till jobbet.

Här ser vi Björkmans huvudvärk, för hela promenaden från restaurangen går för sakta, och när de väl når fram till Götabanken så är det i grevens tid. Björkman måste då skaka av sig kamraterna på något sätt, och i och med att det måste ske på momangen så blir det inte riktigt snyggt.

Därför är Björkman akut medveten om tidsproblemet och gör (efter det första korta förhöret) allt han kan för att sträcka ut sin vistelse utanför banken, dvs tidigarelägga ankomsttiden dit. Det viktiga för honom är att få det att framstå som att han kommer till jobbet i tid. Därför manipulerar han bilden av diskussionen mellan sig själv och kamraterna utanför banken, genom att förlägga den efter bankomatuttagen istället för före. På så vis skapar han sig uppemot två extra minuter därute på trottoaren, vilket i sin tur betyder att han kommit i tid.

Så ser den modell ut som jag landat vid vad själva förloppen beträffar. Som sagt verkar det som om Engström hållit i operationen, men utan att för den skull ha träffat vare sig Jeppsson eller Björkman. Däremot kan han nog ha sett bilder på dem i förväg för att på så vis lätt kunna känna igen dem när det blir dags. Det här förhållandet förklarar i så fall varför Engström känner igen både Jeppsson och Björkman på bild, men att han helt går bet på Björkmans beteende som han själv aldrig iakttagit.

Märk väl att sådana "planterade vittnen" inte vet något om något planerat attentat, men däremot kan de ha blivit upplysta om att det handlar om ett tillslag som de ska bevittna. Inte heller betyder det att deras vittnesiakttagelser blivit manipulerade på något sätt, utan planteringen av vittnena handlar helt enkelt om att placera ögon på ett ställe som annars med största sannolikhet skulle vara folktomt.

Man väljer då ut kandidater med god iakttagelseförmåga och med en placering i försvaret med lös anknytning till säkerhetstjänsten. Dessutom sker sker naturligtvis allt under strikt tystnadsplikt, som enbart skulle få brytas vid en eventuell rättegång mot den haffade spionen. Så tänker jag mig en sådan operation, och det är alltså den modell jag omsider fastnat för när det gäller det planerade tillslaget som inramar attentatet mot Olof Palme.

Wacl var inte vad det påstods https://youtu.be/m7gwtBNP23M?feature=shared&t=651
Tycker Kongo och Lumumba liknar Putin Ryssland När Lumumba inte lät bankmaffians gladio Nato ta över Katanga kallade man han kommunist När bankmaffian inte får köpa upp Rysslands mineraler har Putin onda ögon.
Det är aldrig enskilda personer som tex Hitler som man än idag skyller på. Ej heller lände det är privata företag
Hitler hade inte råd att finansiera ölkällarkuppen själv det var andra precis som det är andra som vill att vi ska se på Putin personligen när det är bankmaffian o dess dagger gladio dvs nato som man återigen använder. om detta o mer kunskaper kan ni finna om ni ser de fyra 2 timmarsprogrammen som hitllls publicerat. Palme mordet går ju också in i detta lite. gladio låg ju under palmes lik. åke ek var alltså med i wacl som var det samma som operation gladio o även polisutbildare polisspåret?
de hade likt lumumba o putin börjat kalla palme för landsförrädare med samma kända tema.

Packetipiketen, det var ett fint svar även om jag inte trodde att någon brydde sig om min åsikt. Som jag skrivit så håller jag med dig om mycket, dock inte allt. Men du är fortfarande närmare min teori och åsikt. Min teori och åsikt kommer alltid att vara att en polisman från VD1 sköt Olof Palme. Det är så jag kommer att tolka allt eftersom det här är mitt sista inlägg någonsin i tråden. Alla närvarande vet vad som hände men p g a MSM-medias disinformation så är vi där vi är idag. MSM-media har förstört Palmemordet.